Har du märkt att när någonting blir ”hett” så springer väldigt många (”alla”) åt samma håll? Oavsett om det handlar om bantningsmetoder, klädstilar, frisyrer, heminredningsstil eller val av media för att kommunicera så fungerar människor som en flock. Flockbeteende gör att grupper beter sig väldigt förutsägbart, men att alla rusar åt samma håll betyder inte att alla kommer att stanna där. Att väldigt många satsar allt mer online betyder inte att trycksaken är död, tvärtom – trycksaken är på väg tillbaka!
Ingen nu levande människa var med om den första stora medierevolutionen – när boken utmanades av dagstidningen. Men det var säkert intressant. Böcker är mödosamma att skriva, kräver sakkunskaper, stort tålamod, och krävde sedan redaktörskap, sättning och ett kostsamt tryck och distribution. Bilder var besvärliga att återge. Det gjorde att det tog allra minst månader att få till stånd en bok från idé till färdig produkt. Plötsligt ställdes boken mot ett nytt, snabbrörligt media. Dagstidningen kom ut flera gånger i veckan, vissa varje dag. Det gick snabbt att producera dem och de kunde på ett helt annat sätt beskriva och möta trender i tiden. Hur i all världen skulle boken överleva detta? Det var ju en dinosauries kamp mot en humla. Vi vet alla hur det gick – båda blev kvar.
På samma sätt förutspåddes dagstidningens död när radion kom. Radion hade ju (likt internet!) ingen kostnad för mångfaldigande av informationen. Den nådde alla överallt, utan ytterligare kostnad. Den var också ett effektivt annonsmedium. Flera kanaler kunde sändas i samma luftrum på olika frekvenser. Många trodde detta skulle ta knäcken på dagstidningarna. Så blev det inte alls, de såg istället radion som en möjlighet att marknadsföra sig.
Historien upprepade sig när TV:n kom. Varför i all världen skulle någon vilja lyssna på radio – nu när teven gjorde det möjligt att inte bara höra ljuden utan också se vad som hände. Men även denna gång fick förståsigpåarna fel.
I vår egen tid har internet och streamingtjänster som Netflix och HBO gjort att självutnämnda kommunikationsgurus världen över nu klämtar i klockan för alla gamla media på en gång. Ut med det gamla – tv, radion, tidningar och böcker – och in med det nya – Internet med streamingtjänster, sociala medier och content. Jag tillhör också dem som menar att internet är en viktig möjlighet att sprida bra content till låg kostnad och med goda resultat.
Men. Det finns ett viktigt ’men’. Precis som förut så kommer alla gamla media att överleva – och utvecklas att hitta en ny roll i ett förändrat medielandskap. Således kommer vare sig tv, radio, böcker, tidningar eller andra trycksaker att dö en ond och bråd död. Och i trycksakens fall som bärare av kommunikation från ditt företag så är det faktiskt tvärtom. Trycksaken kommer att få en renässans – och den börjar nu. Vi kommer att få se allt mer content i tryck igen framöver. Och förklaringen är ganska enkel.
Vad är det bästa en marknadförare vet? Jo att sticka ut! När färgtrycket kom så fick tidningarna möjlighet att ta hutlöst betalt för annonser i färg (en prissättningsmodell som många av dem fortfarande använder, reflexmässigt utan att begripa varför). Den som ville sticka ut köpte en färgannons som placerades mitt på tidningssidan (där huvudinnehållet fortfarande var svartvitt, det var ju dyrt med färgtryck!). Och visst stack de ut! När alla köpte färgannonser så var det förmodligen bättre att ha en svartvit. Eller göra något annat.
Nu när alla rusat ut och publicerar content på internet så är det många som tror att de inte längre behöver trycksaker. Men har du tänkt på en sak? Antalet magasin i tidningshyllorna krymper (de stora förlagen har lagt ner massor av titlar de senaste åren), dagstidningarna publicerar i allt högre grad syndikerat innehåll från nyhets- och bildbyråer. Burkmat som är tråkig att läsa (och dessutom kortfattad, nu när tidningarna är mallade tabloider och inte rymmer så mycket innehåll). Samtidigt ser vi att människor missbrukar sina mobiler och andra skärmapparater så till den milda grad att de kritiseras för att inte ägna sina barn uppmärksamhet när de besöker öppna förskolor (på nyheterna häromveckan). Och det har blivit en trend med ”elektronikfria dagar”, många familjer har testat att låta alla apparater vara avstängd en dag varje vecka för att istället umgås (och läsa tidningar och böcker). Det här är en trend vi kommer att få se mer av.
När antalet tryckta media med bra innehåll minskar ökar möjligheterna för den vakna marknadsföraren att sticka ut. Man behöver inte längre konkurrera med samma enorma mängd trycksaker som var fallet bara för något år sedan (oaktat DR-reklamen för elektronikkedjor och dagligvaruhandel, de överöser oss fortfarande, men där kan man knappast tala om content, eller hur?).
Det finns några påtagliga fördelar med tryckt content:
1. Trovärdigheten
Som journalist intervjuar jag många människor. Och jag upplever tydligt hur tyngden på publikationen påverkar hur mycket tid, engagemang och lust som motparten lägger ned på min intervju. När jag intervjuar någon för ett elektroniskt nyhetsbrev kan man få vänta länge på tid för en intervju, medan när samma intervju ska göras för en stor tidning som sprids i hela landet eller internationellt så får man en helt annan uppmärksamhet. Man får rundvandringar, flera personer deltar ofta i intervjuerna och företag och organisationer ställer verkligen upp maximalt. De gör det naturligtvis inte gratis – min betalning är att skapa content om dem som får bra spridning.
Det finns en gammal devis som säger att om någon tryckt något så måste det ju vara sant. Folk tror än i denna dag mer på det som står i tidningen än på sina egna ögons vittnesbörd, även om det faktiskt urholkas gradvis i takt med att deras medieerfarenheter ökar via internet.
2. Känslan
Det är något alldeles speciellt med en trycksak. Om den är välgjord, tryckt på bra papper, har ett bra innehåll – ja då är trycksaken ett fantastiskt verktyg. Det enda som den egentligen saknar är förmåga till rörliga bilder och i viss mån aktualitet. Men om du fyller den med innehåll som står sig kan den vara sensationell. Faktum är att trycksaker gör folk upphetsade på ett sätt som man aldrig upplever med online-information.
3. Uppmärksamhetsvärdet
Jag har varit inne på detta i det inledande resonemanget. När allt fler flyr print så sticker den ut som går åt andra hållet. Speciellt om innehållet är bra. Kundtidningar, nyhetsbrev och annat i fysisk form får åtminstone dubbelt eller tre gånger så hög uppmärksamhet som elektroniskt distribuerad information enligt min egen erfarenhet. Print är inte ute – det är i högsta grad inne!
4. Läsbarheten
Vad gör du själv när du skrivit ett dokument och vill ”läsa det ordentligt”? Just det: du skriver ut det. Hur kommer det sig att vi läser bättre på papper än skärm? Forskning pågår, men det finns många förklaringar. En mer avslappnad läsställning, lättare att justera kontrast (vinkla papperet i förhållande till ljuset), mer vilsamt för ögonen. Den taktila feedbacken (känslan av papperet i handen), och tusen andra små och stora förklaringar. Men vi behöver alltså inte gå längre än till oss själva för att förstå: det är lättare att läsa på papper. Därför har det papperslösa kontoret blivit till pappersslösarkontoret.
5. Du behöver inte vara uppkopplad
Visst, mobilt bredband är fantastiskt. Det låter dig följa börskurserna på toppen av Kebnekajse. Om nu det är vad du vill. Men faktum är att allt fler önskar mindre tid framför skärmar, och mer tid ”i verkligheten”. Att krypa upp i soffan med bra läsning i form av en bok eller en intressant tidning slår läsplattan med hästlängder. Det håller de flesta med om sedan nyhetens behag med paddorna har lagt sig. Och trycksaken behöver heller aldrig sättas på laddaren. Okej, den tål inte att du välter ut kaffekoppen över den. Men det gör å andra sidan inte läsplattan heller.
Slutsats
Trycksakens tid är inte förbi. Tvärtom är trycksakens tid i högsta grad tillbaka om du vill sticka ut. Självklart ska du jobba vidare med content på internet, men har du möjlighet att också använda trycksaker ska du utan tvekan göra det. Det är decennier sedan de hade den starka effekt som de har nu. Lycka till!
Trackbacks/Pingbacks